Återigen sitter jag här, jag måste skriva av mig. Jag har massor med tankar som snurrar i mitt hvuvud, tankar utav olika slag. När man får ner de i skrift blir saker alltid lättare, de blir tyydligare och jag kan släppa det mer.

Jag är så fruktansvärt glad, jag är lycklig! Haha, jag känner mig alltid som en hippie av något slag när jag säger det, men det är sant, livet är så otroligt fint. Det finns människor omkring mig som får mig att le konstant, människor som finns där för mig och människor som inspireras utav mig. Människor som gör mig till en bättre person och drar ut det bästa ur mig. Människor jag helt uppriktigt kan säga betyder allt och lite till för mig.

För att se livet postitivt tror jag man måste fokusera på fördelarna och allt som är och bra istället för allt negativt. Ingen är alltid på topp, det finns saker som drar ner mig. Det finns problem som tar massor med tankekraft från mig.

Hur släpper man egentligen en människa du har växt med? En människa som betytt otorligt mycket för dig? Vi har växt ifrån varandra och jag vill ha människor omkring mig som kämpar för mig. Människor som tror på mig, människor som ger mig energi, vilket du inte gör. Jag har stor respekt för mig själv och låter aldrig mig själv bli trampad på.Men behöver jag ens säga att det känns? Att det känns i mitt lilla hjärta. Men från och med nu ska jag inte lägga energin på dig längre. Den ska vara på människor som förtjänar den, på saker jag älskar. På saker som gör mig till en bättre peron, på mina drömmar och mål.

I framtiden ska min energi väljas med omsorg för mig själv.